Johans nya liv med personlig assistans

Olyckan som inträffade 2012 förändrade allt. Johan hade då en 11-årig dotter och ett relativt nytt förhållande med sin flickvän.
”Jag minns ingenting av dagen då olyckan inträffade och inget av tiden efteråt. Jag låg nedsövd i tre veckor och det måste ha varit en fruktansvärd tid för mina anhöriga.”, säger Johan.
Efter uppvaknandet tog det tid att förstå omfattningen av skadan. Han hade brutit nacken med förlamning som följd.

”Jag är förlamad från övre delen av bröstet och nedåt, och har försämrad rörlighet i armarna. Händerna kan jag nästan inte använda alls”, förklarar han och fortsätter:
”Det var hemskt att inse att mitt liv skulle bli helt annorlunda och under den första tiden dippade jag rejält två gånger. Jag fick panikattacker när jag tänkte på hur olyckan drabbade min dotter, men efter det blev jag mer stabil i psyket och någon slags kamplust väcktes. Jag bestämde mig för att bara köra på.”

Det tog slut med flickvännen, men dottern och familjen har funnits vid Johans sida hela tiden. En annan ljuspunkt är att han mot alla odds har kunnat fortsätta jobba.
”Jag har varit anställd i företaget sedan 1997. Nu jobbar jag 50 procent och det fungerar bra. Det är viktigt för mig att ha kontakten med ett arbetsliv och att ha en lön som kommer in varje månad”.

Att ha personlig assistans är som att ha ett förhållande, säger Johan.
”En kurator sa till mig att jag inte skulle bli för privat med mina assistenter, men det är helt omöjligt. Väder och vind har man ju pratat klart om på några minuter, så det är klart att samtalen blir mer privata och personliga i sin karaktär när man umgås med sina assistenter dygnet runt”.

Därför är det viktigt för Johan att välja rätt medarbetare. Att känna förtroende och att komma överens är a och o för att det ska kännas bra.

”Jag har större möjlighet att välja medarbetare när jag har min assistans i ett privat bolag. När jag hade kommunen som assistansanordnare så upplevde jag att personalen och enhetschefen var en grupp, och jag var ensam. De åkte iväg på personalmöten, och pratade om mig. Det kändes inte alls bra. Jag upplevde en bred klyfta mellan oss.”
Hemma hos Johan talar man numera inte i termer av ”kund”, ”brukare” eller ”personal”.
”Vi är en grupp där alla är lika delaktiga”, förklarar han.

Han har mycket gott att säga om Shamsen som assistansanordnare.
”Det fungerar väldigt bra, det tycker både jag och mina assistenter. Vi har fått ett fint bemötande och har blivit väl omhändertagna. Det fungerar så att Shamsen tar hand om allt det administrativa, och det sköter företaget på ett mycket bra sätt. Det har varit lite trassel med att lära oss det administrativa systemet där schemat finns, men det har löst sig jättebra med support.”, berättar Johan.

Med en väl fungerande personlig assistans kan Johan leva sitt liv ungefär som före olyckan.
”Jag jobbar, umgås med min dotter, tränar, fiskar, hälsar på släkt och vänner, åker till stan och handlar… Mitt liv är egentligen precis som förut, men samtidigt väldigt annorlunda.”.